Utan titel (Kraft som saven på våren)
2021
Archival Pigment Print på Hahnemühle Fine Art Baryta
25 × 33 cm
I fem fotografier möter vi dikter – utklipp ur publicerade texter, små brev och handskrivna anteckningar av konstnärens farmor, Britta Renström. Som bakgrund syns en av de många batikdukar hon skapade under sin livstid.
Hennes konstnärliga ådra tog sig uttryck i hemmets vardagliga sysslor. Aldrig genom stora gester, men alltid med omsorg och precision. Hon följde inga färdiga mönster utan arbetade fritt och intuitivt. I senare år inspirerades hon av arbetarförfattare som Karin Boye, Moa Martinsson och Elin Wägner, och hon deltog i skrivarkurser.
Efter att hennes make gått bort 1989 började hon skriva poesi. Dikterna publicerades i Åmåls tidning. Med noggrant valda ord skildrar hon kvinnoliv, händer som vårdar och håller samman, men också reflektioner kring åldrande och den långsamma förlusten av livskraft.
En anteckning är tillägnad Maria – konstnärens dopnamn – med en uppmaning att läsa dikten Hemsamariten. I dikten Kvinnor skriver farmodern att hon tänker på sitt barnbarn och uttrycker en önskan om att få tala med henne.
Britta Renström tillbringade sina sista år på ett demensboende i Tösse. Där fann Mija en sista anteckning, gömd under en av farmoderns egna batikdukar på nattduksbordet.
I verket läggs dikterna ovanpå duken i stället för under den – en gest för att synliggöra det konstnärliga arbete som kvinnor utfört i hemmen och som genom historien ofta förblivit osynligt.